Ägg
Ekologisk äggproduktion
Viktiga spelregler Ekologisk äggproduktion
Höns på stora och små gårdar
Aktörer på marknaden
Problemställningar som är aktuella för Ekologisk äggproduktion
Ekologisk uppfödning
100% ekologiskt foder
Lösningar?
Ekologisk äggproduktion
Produktionen av ekologiska ägg i Sverige har ökat från 4000 hönor som producerade ca 60 ton ägg år 1995 till 646 000 hönor och en produktion på ca 11000 ton ägg år 2009. Under 2002 - 2003 var äggen den ekologiska produkt som ökade mest i försäljning – ökningen var hela 20%! Under 2004 stagnerade försäljningen på grund av att vi totalt sett har ett äggöverskott. Idag är marknaden i balans och ekoäggen säljs men tyvärr har bonden så dålig lönsamhet pga höga kostnader i produktionen och prispress i handlarledet att vi befararen minskning av produktionen.
Den ekologiska äggproduktionen utgör idag 12 % av äggproduktionen i Sverige. Det skulle behövas en fortsatt ökning av produktionen för att uppnå målsättningen på 20 % ekologiska ägg av den totala äggproduktionen. Vi inväntar nya målsättningar för ekologisk produktion i Sverige fram till 2020.
Viktiga spelregler Ekologisk äggproduktion
Hönsen ska ha utevistelse – 4m2 betesmark per höna minst 12,5 timmar/dag
Hönsen ska ha mer utrymme såväl i huset som på sittpinnar och i värprede
Hönsen ska ges dagsljusinsläpp och sandbad
Flocken får högst bestå av 3000 hönor
Hönsen ska ha ett KRAV-godkänt värphönsfoder
Höns på stora och små gårdar
De ekologiska äggen produceras på gårdar som har allt från några enstaka höns till mer specialiserade produktionsenheter med upp till 18000 värphöns. Sammanlagt 65 producenter av totalt 98 eko-äggsproducenter har fler än 1000 höns.
Hönsgård
De stora gårdarna har ett permanent hönshus med samma typ av inredning som för frigående höns och med tillhörande rastgård och betesfållor.
De som bygger nytt bygger idag ofta två hönsavdelningar med 3000 höns i varje avdelning. Som jämförelse kan nämnas att en konven-tionell äggproducent ofta har mellan 15 000 och 30 000 höns i sina flockar.
Flyttbara hönshus
En annan kategori ekoäggproducenter har upp till ett par hundra höns inhysta i flyttbara hönshus som sommartid ingår i växtföljden på åkern samtidigt som hönsen ständigt erbjuds ny rastfålla.
Höns kan även hjälpa till med ogräsrensning bland fruktträd, bärbuskar och grönsaksodling.
Aktörer på marknaden
De små producenterna sköter ofta sin packning och försäljning själva och har en marknadsandel på ca 8 %. De resterande 92 % av de ekologiska äggen kommer från de större producenterna. De leve-rerar äggen till ett äggpackeri som sköter sortering, packning och försäljning.
De största aktörerna bland packerier på marknaden är Svenska Lantägg och Stjärnäggsom hanterar vardera ca 40 % av de ekologiska äggen. Svenska Lantäggs försäljningsandel av ekologiska ägg var år 2006 ca 9 %. Andra exempel på packerier som jobbar aktivt med ekologiska ägg Kronägg.
I butiksledet säljer Coop Konsum och Hemköp ekologiska ägg i ca 90 % av sina butiker. En mindre del av äggen säljs som äggmassa till förädlingsindustrin och blir till pannkakor, majonnäs, glass mm. Till restauranger och storhushåll är försäljningen av både hela ägg och äggmassa mycket låg.
Problemställningar som är aktuella för Ekologisk äggproduktion
* Kommande krav på ekologisk unghönsuppfödning – detaljerna är ännu ej bestämda i EU-förordning
* Kommande krav på 100% ekologiskt foder – det är svårt att proteinförsörja hönan med dagens råvarutillgång
* Ovisshet om kommande kostnadsökningar för produktionen
Den som producerar ekologiska ägg ska förutom att följa djur-skyddslagen och foderlagstiftningen även följa KRAV’s regelverk. KRAV reglerna i sin tur skall åtminstone uppfylla EU-förordningen för ekologisk djurhållning. De svenska KRAV-reglerna måste därför anpassas efter de skärpta bestämmelser som beslutas i EU. Just nu pågår förhandlingar i Bryssel och ekoproducenterna följer diskus-sionerna med stort intresse, de frågor som behandlas är hur djurhållningen skall anpassas till ekologisk uppfödning och 100% ekologiska foderråvaror i det foder djuren får.
Ekologisk uppfödning
Idag föds unghönsen upp på KRAV-godkänt foder och därmed behöverinteproducenten särhålla äggen innan dekan bli KRAV-godkända. Vi väntar på beslut i EU-förordningen angående detaljregelverk för byggnader och utevistelse under uppfödningen. Det kommer att betyda merkostnader för uppfödare och producenter.
Till viss del kan kanske de små producenterna klara en egen uppfödning på gården men det kommer att behövas en mer storskalig uppfödning för de större ekoproducenterna.
100% ekologiskt foder
Vad gäller fodret har man gjort undantag för att en viss del av fodret, i värphönsens fall. 5 %, får vara konventionella råvaror men med garanti för att det är GMO-
fritt och
inga syntetiska tillsatser som t ex syntetiska aminosyror tillåts. I EU-förordningen har man nu beslutat om en stegvis nertrappning av andelen konventionellt foder, den 31 december 2017 skall de ekologiska djuren ha foder med 100 % ekologiska foderråvaror. Det är svårt att hitta proteinråvaror som odlas ekologiskt på världsmarknaden och fiskmjöl som ju används idag kommer från fisk som idag inte omfattas av de ekologiska regelverket.
Redan den 1 december 2003 infördes krav på högst 15 % konventionella foderråvaror. Det har enligt fodertillverkare varit möjligt utan att alltför mycket försämra proteintillgång och proteinbalans för eko-hönan, men prislappen på ekofodret har höjts.Sedan dess harråvarutillgången försämrats och prislappen på fodret fortsätter att stiga.
Kostnadsökningen
När kravet på ekologiskt foder infördes för ett drygt ett år sedan ökade kostnaderna med 60 öre per kg ekoägg. Handeln gick inte med på att höja priset och ekoäggsproducenterna fick ta hela kostnaden. I år har det ekologiska foderpriserna stigit med ca 1,60 kr per kg ägg. Inte heller denna gång har producenterna kompenserats för ökade produktionskostnader.
Lösningar?
Ekoäggproducenten måste få bättre betalt för sina ägg - i vilket led kan vi minska kostnaderna? Produktion - grossist eller dagligvaruhandeln?
Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion har medverkat i gemensamma ansträngningar att söka forskningspengar för ett samarbetsprojekt med bland annat Sveriges Lantbruks-universitet, Kristinebergs Marina forskningsstation, ekoäggproducenter och musselodlare.
Inom kort kan svenska musslor vara KRAV-godkända och ett ekologiskt ”musselmjöl” kan ersätta dagens fiskmjöl i hönsfodret, på det sättet skulle vi inte vara beroende av importerade proteinfoder som idag dessutom inte finns i ekologisk kvalitet.