Att sätta pris på en hönas liv
Det svenska ägget (lite generell äggfakta)
Allt fler konsumenter handlar miljömedvetet. Man vill också att djuren ska ha haft ett bra liv med möjlighet till naturligt beteende. Om man som sådan konsument hittar ekologiska ägg i affären tvingas man dock konstatera att de kostar mer än konventionella ägg - Kan de vara värda det? Och är det inte någon som skor sig på det här?
Den lilla hönan är ett djur som varit lätt att industrialisera. Burhållning infördes i Sverige på 50 - talet. I buren hade hönsen en yta stor som en A4 att leva på, strikt styrning av artificiellt ljus och mörker, exakt foderåtgång och schemalagd livstid. Denna produktion har gjort ägget till ett lågprislivsmedel och lockvara.
Idag lever ca 9 % av Sveriges hönor i burar, resten är frigående hönor i olika system, frigående inomhus, frigående med utevistelse och ekologiska. Hela sjutton procent av hönsen i Sverige är idag ekologiska höns. Det har varit en enorm utveckling av äggproduktionen i Sverige sedan slutet av 1990 - talet. Omställningen i början av 2000- talet medförde nyetablering och ökad ekologisk produktion. Sedan dess har svensk äggproduktion ökat i omfattning från 6 miljoner hönor till 8,4 miljoner hönor och andelen ekologisk produktion har trots det ökat.
Den största skillnaden mellan ekologiska höns och andra frigående höns är att de de har större utrymme inomhus, de får gå ut i vanligt dagsljus på stora gräsbevuxna ytor när vädret tillåter och ekohöns äter ekologiskt foder som är odlat utan bekämpningsmedel, handelsgödsel och GMO. De ska också ha grovfoder som ger både sysselsättning och näring. Ekologisk äggproduktion kontrolleras årligen av särskilda certifieringsföretag och om de är godkända får de sitt certifikat.
Bilden av en gårdssprättande höna ligger många svenskar varmt om hjärtat. Ägget med en gula färgad av ivrigt pickande i gräs och bland buskar. I en opinionsundersökning genomförd av jordbruksdepartementet säger sig 90 % av konsumenterna vara villiga att betala mer för ägg från hönor som går fritt.
Det ekologiska ägget är det som idag mest liknar det ägg många konsumenter ser framför sig, dvs från höns som går fritt och pickar på marken utomhus. Så nära Sörgårdsägget som det går att komma med moderna krav på foder, hälsa och kontroll. Ekologiska hönor har rätt till naturligt dagsljus ute och utevistelse i bevuxna rastgårdar, och även vintertid ska de kunna leta efter föda på det sätt de är programmerade av naturen att göra. De ska kunna rengöra sin fjäderdräkt i sandbad och sitta och sova på pinnar. Och för allas vår skull ska de inte äta foder av genmodifierade råvaror. Tyvärr kan vi inte ge dem en hel lagårdsbacke att sprätta själva på, men de har bättre med utrymme än alla andra hönor i modern produktion.
Givetvis kostar det här. Ekologiska äggproducenter har valt att ta fram en kvalitetsprodukt med höga etiska värden, så egentligen är det ekologiska ägget inte så dyrt. Den ekologiska äggproducentens merkostnader för foder, större ytor och utomhusvistelsen går jämt upp med det merpris de tar ut.
Hönsfodret är en av de största merkostnaderna i ekologisk äggproduktion. Spannmålet i fodret odlas utan användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel. Skulle alla svenskar äta ekologiska ägg skulle det spridas mindre bekämpningsmedel på svenska åkrar. Risken att dricksvattnet, sjöar och hav påverkas negativt av bekämpningsmedel och handelsgödsel minskar. För att fler hönor ska få möjlighet att vara utomhus behövs större efterfrågan. Du som konsument/ handlare har störst möjlighet ett påverka utvecklingen.
Du som köper ekologiska ägg bidrar till att:
Fler höns får gå fritt utomhus
Mindre bekämpningsmedel sprids i naturen
Mindre användning av handelsgödsel
Mindre användning av genmodifierade organismer
Ägget är ett av våra nyttigaste livsmedel det innehåller nästan alla näringsämnen människa behöver varje dag. Det finns flera lagar som styr produktionen, vilket gör att det svenska ägget är fritt från salmonella och antibiotika. I andra länder utfodras hönorna kontinuerligt med antibiotika för att förebygga sjukdomar. Färgen på ägget beror på hönan som värpt ägget. Bruna höns värper oftast bruna ägg och vita höns värper oftast vita. Äggen och förpackningarna märks enligt EU-direktiv med en följd av siffror och bokstäver där den första siffran anger produktionssystem enligt följande indelning:
Kod för produktionssystem:
0 = Ekologisk produktion
1 = Frigående utomhus
2 = Frigående inomhus
3 = Burhöns
Bokstäverna som följer anger vilket land äggen producerats i:
Landskod
SE = Sverige
FI = Finland
DK = Danmark
osv
Identifiering av anläggning
Individuellt nummer för varje värphönsanläggning innehåller tre siffror som på sikt kan bli fyra beroende på antalet registrerade anläggningar,
Stallnummer
Kan innehålla 1-2 siffror i kombination med bokstäver, är frivilligt att ange.
Exempel
Det särskiljande numret 0SE999-2 betyder Ägg från Ekologiska höns, producerade i Sverige på anläggning nr 999, i stall nr 2.
Läs mer om märkning
Många undersökningar visar att konsumenten anser att det är svårt att veta vilka ägg de köper. En viktig åtgärd är därför den att varje ägg märks och givetvis att informera om vad märkningen betyder, dessutom bör ju butiken tydligt skylta vilka ägg som står var.
_____________________________________________________________________________________________________
20 port.
1 liter jordgubbar
3½ dl socker
12 äggulor
1½ dl socker
1 liter vispgrädde
Rensa jordgubbarna. Kör alla utom två i mixer tillsammans med 3½ dl socker. Blanda äggulorna med 1½ dl socker i en kastrull. Värm på svag värme (vill du ha full kontroll använder du vattenbad) under ständig vispning till ca 50 grader så äggsmeten tjocknar en aning. Låt svalna, men rör om då och då. Vispa grädden. Vänd ner äggblandningen i den tjocka vispgrädden, och därefter fruktmassan. Fördela parfaitsmeten i två kupiga skålar och frys in.
Vid serveringen doppas skålarna hastigt i vatten, så att parfaiten lossnar fint. Stjälp upp parfaiterna bredvid varandra, dekorera med jordgubbe vardera.
(receptet taget ur ”Mer än bara mat” Sveriges första KRAV godkända kokbok)
4 port.
2 morötter
½ rotselleri (ca 30 g)
1 bit purjolök
curry
salt
8 ägg
½ - 1 dl mjölk
1 tsk salt
Skala o riv morötter o selleri. Skölj o strimla purjolöken. Fräs grönsakerna i smör. Krydda med curry efter smak. Salta. Håll varmt. Vispa ihop ägg mjölk o salt. Värm smör i en vid stekpanna och häll i omelettsmeten. Rör om och lossa smeten från botten av stekpannan under tiden som. smeten stelnar. När den är lite mer än halvstel, sluta röra och låt omeletten steka färdigt. Servera direkt ur stekpannan eller låt den glida över på ett fat.
Lägg curryfräset ovanpå. Omeletten är inte mindre god med lite skinka eller bacon till.
(receptet hämtat ur ”Mer än bara mat” Sveriges första KRAV godkända kokbok)
Bondomelett
En bondomelett kan mycket väl göras efter principen man tager vad man haver. I den klassiska versionen ska det dock vara rökt kött, lök och potatis. Snabblagad, god omelett!
2 port.
3 ekologiska ägg
3 msk vatten
salt, peppar
150 gram skinka
7-8 normalstora kokta potatisar
purjolök eller gul lök
Skala och skär de kokta potatisarna i stora kuber. Fräspurjoringar eller hackad lök i lite smör/margarin i stekpanna, stek sakta i 4-5 min utan att löken tar färg. Lägg i skinkan och potatisen och stek allt ett par minuter. Vispa ihop äggen med vattnet helt lätt. Salta lite och tag några tag med svartpepparkvarnen.
Slå smeten över lökpotatisen och grädda omeletten färdig på vanligt sätt, det vill säga lyft lite i äggsmeten undan för undan medan den stelnar.
Var lite sparsam med värmen.
Strö över kryddgrönt och servera dierkt ur pannan.
4 port.
4 ägg (ekologiska naturligtvis)
3 dl mjölk
4 skivor vitt bröd
salt och peppar
Vispa ihop ägg och mjölk. Smaka av med lite salt o peppar.
Doppa brödskivorna i äggblandningen och stek dem tills de blir gyllenbruna.
Servera med lingon eller äppelmos bacon eller skinka.
4-6 port.
2½ dl vetemjöl
50 g smör
1 dl kesella naturell
1 pkt broccoli (250 g)
2 tomater
2 dl mjölk
2 ägg
1 pressad vitlöksklyfta
salt och peppar
2 dl riven lagrad ost ex grevé
Hacka samman mjöl och smör. Tillsätt kesella, arbeta ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform. Nagga med en gaffel. Låt stå i kylen 15 minuter. Grädda i mitten av ugnen ca 10 minuter, 200 grader. Koka broccolin och skär den i bitar. Skiva tomaterna. Vispa ihop mjölk, ägg, vitlök och kryddor. Lägg broccoli och tomater i pajskalet. Häll över ägg/mjölk blandningen. Strö på riven ost. Grädda i mitten av ugnen ca 30 minuter.
4 port.
2 dl vetemjöl
1 dl vetegroddar
½ tsk salt
6 dl mjölk
3 ägg
5 dl färska blåbär (eller 2 pkt frysta á 225 g)
½ dl socker
Blanda vetemjöl, vetegroddar och salt. Tillsätt hälften av mjölken och rör ihop till en smet. Häll i resten av mjölken och vispa i äggen. Häll smeten i en smord långpanna. Fördela blåbären jämnt över smeten. Grädda i mitten av ugnen på 200 grader ca 30 minuter. Strö över socker och servera med glass.
Coq au vin är ett mycket gammalt recept skapat under romartiden.
Obs! Tillaga inte i järngryta. Syran från vinet löser ut järn som missfärgar rätten.
Till kokning
1 stor kokhöna eller 2 små
1 flaska rött torrt vin
ca 7 dl vatten
1 gul lök
1 morot
1 tsk salt
5 vitpepparkorn
2 ‐3 klyftor vitlök
0,5 tsk rosmarin
2 lagerblad
Buljongen
Reducera kokspadet d.v.s. låt spadet koka utan lock tills minst hälften kokat bort.
Koka till ca 10 min av buljongreduceringen lägg i 5 späda morötter delade i 3 cm långa bitar
Till sås
100 g bacon
1 vitlöksklyfta
400 g champinjoner
2 msk smör eller margarin
1 tsk torkad timjan
3 dl kokhönsbuljong
3 msk crème fraiche
Färskpressad citronsaft
8 st charlottenlökar
½ purjolök
Salt och peppar efter smak
1. Dela hönan i mindre bitar och lägg dem i en gryta, tillsätt vinet och vattnet så att hönsbitarna
är täckta
3. Tillsätt de övriga ingredienserna till kokningen
4. Låt koka i 2‐3 timmar tills hönan är klar
5. Rensa och skiva hönan och sila spadet
6. Skala charlottenlökarna och fräs dem så att de blir mjuka. Skär den gröna delen av purjolöken
i 1 cm bitar
7. Skölj färska champinjoner och skär dem i mindre bitar om de är stora.
8. Tärna baconet. Fräs baconet och svampen tillsammans med purjolöken och vitlöken i en
gryta.
9. Tillsätt timjan och rör ner mjölet.
10. Tillsätt kokhönsbuljong, citronsaft och de förkokta morötterna.
11. Smaka av och tillsätt eventuellt mer citronsaft och rödvin.
12. Koka upp och tillsätt det skivade hönsköttet
Servering
Klipp över rikligt med persilja.
Servera med ris eller potatis och en bladsallad.
Ekologiskt hönskött är nyttigt och gott
Eller en typ av ugnspannkaka med höna från Kroatien – receptet kommer från
Mekto Ganic´ s nya kokbok "Läcker vardagsmat utan gluten och mjölk ‐ pasta,
pajer piroger och mycket mer!"
4 portioner
2 tsk havssalt
½ dl olivolja
3 msk olivolja
2 ägg
3 dl mjölk eller 1 ½ dl vatten
1 ½ dl kokosmjölk
1 dl yoghurt eller 1 dl kokosgrädde
1 msk äppelcidervinäger
100 gram bovetemjöl (ca)
100 gram rårismjöl (ca)
1 stor grovriven zuccini
1 tsk havssalt
en nypa svartpeppar
Topping
1 dl gräddfil eller kokosgrädde
Värm ugnen till 200 grader. Skölj rent och putsa hönset och gnid in den med
havssalt och olivolja. Lägg den i en ugnsfast form. Stek den i nedre delen av ugnen i
ca 1 timme. Jag har en form med lock som bevarar saftigheten. Annars fungerar
det bra med folie istället.
Under tiden rör du ihop ägg, mjölk, yoghurt och mjöl. Smeten ska vara något
tjockare än en pannkakssmet. Rör nu i den rivna zuccinin. Smaka av med havssalt
och svartpeppar.
Ta ut hönset ur ugnen. Rensa bort ben och brosk. Häll olivolja i en ugnssäker form
ca 20 * 30 cm. Sätt in formen i ugnen så olivoljan blir varm. Ta ut formen ur ugnen
och lägg i hönset. Häll smeten över hönset och ställ in formen i nedre delen av
ugnen i 15 minuter. Minska värmen till 175 grader och grädda i 10 minuter till.
Fördela gräddfil över smeten. Grädda i 10 minuter till.
Serveras med färsk spenat och tzatziki
Marengo är en maträtt som
kejsar Napoleon I ska ha blivit
serverad efter att ha vunnit
Slaget vid Marengo år 1800.
Rätten gjordes med de
råvaror som fanns
tillgängliga. Ingrediensema är
förutom kyckJing eller höna
exempelvis kräftor,
champinjoner, krossade
tomater, vitt vin och vitlök.
Enligt originalreceptet ska
fågeln serveras med friterade
ägg, rostade brödskivor och kokta kräftor.
Obs! Tillaga inte Mustig Höna Marengo i en oemaljerad järngryta. Syran från
vinet löser ut järn som missfärgar rätten.
Till kokning
1 stor kokhöna eller 2 små
3 dl vitt vin
ca 15 dl vatten
1 burk krossade tomater
1 gul lök
1 morot
1 tsk salt
5 vitpepparkorn
2 ‐3 klyftor vitlök
Till reduceringen
Reducera kokspadet d.v.s. koncentrera smaken genom att låta spadet koka
utan lock tills mer än hälften kokat bort.
Till såsen
8‐10 små gula lökar
ca 200 gram champinjoner
1 vitlöksklyfta
2 dl kokhönsbuljong
2‐3 msk smör
1 ½ msk vetemjöl
2 tsk Sweet chili
salt och peppar efter smak
1. Dela hönan i mindre bitar och lägg dem i en gryta
2. Tillsätt vinet, tomaterna och vattnet så att hönsbitarna är täckta
3. Tillsätt de övriga ingredienserna.
4. Låt koka i 2‐3 timmar tills hönan är klar. Ta bort skummet.
5. Rensa och skiva hönan och sila spadet.
6. Reducera (koka bort vattnet) tills ca ett par dl kokspad är kvar.
7. Skala och hacka löken.
8. Skölj färska champinjoner och skär dem i mindre bitar.
9. Fräs svampen tillsammans med löken och vitlöken i en gryta och rör
ner mjölet.
10. Tillsätt buljong och smaka av med salt och peppar.
11. Koka upp och tillsätt det skivade hönsköttet
Eventuellt kan du också smaka av med konjak. vill du "lyxa" till det kan du
blanda i kräftstjärtar och svarta oliver. Garnera med färsk basilika, oregano
eller persilja
Servera med spagetti. Det går också att servera med brödkrutonger (vitt
bröd stekt i olivolja) och stekt ägg.
Variera receptet genom att under ca 10 min koka skivad potatis i buljongen
(under reduceringen) som sedan blandas i och värms vid sista uppkoket.
